Svenska Baletten – en kärlekshistoria

Bakom kulisserna: Svenska Baletten 100 år 2020

Höst i Paris 1920. Premiär för Rolf de Marés danskompani Svenska Baletten, Ballets Suédois. Under fem intensiva år kommer kompaniet vara en knutpunkt för franska och svenska bildkonstnärer, kompositörer och filmskapare. Svenska Balettens arv finns i dag till största del på Dansmuseet i Stockholm, som öppnar en jubileumsutställning hösten 2020. Projektets omfattning syns redan på museets Instagram, där en bildskatt från 1920-talets Paris tar plats.

Dansare Jenny Hasselquist och dansare/koreograf Jean Börlin i Jeux.

– Svenska Baletten var ett nydanande danskompani i Paris 1920–1925 under ledning av Rolf de Maré, en välbärgad svensk man intresserad av konst och dans, säger Erik Mattsson, som leder Dansmuseets jubileumsprojekt kring Svenska Baletten.

Danskompaniet arbetade med framstående bildkonstnärer som Nils Dardel, Einar Nerman och Fernand Léger, författare som Jean Cocteau och Luigi Pirandello samt kompositörer som Erik Satie. Tillsammans med konstnärerna skapade Svenska Baletten allkonstverk, där dans, text, bildkonst och musik samverkade.

Dårhuset var till exempel en fri vidareutveckling av Pär Lagerkvists enaktare Himlens hemlighet. Dardel gjorde kostym och dekor, den unge Viking Dahl musiken och Jean Börlin koreografin. Det här med att samarbeta med bildkonstnärer och kompositörer var till stor del något man gjorde med inspiration från Ryska Baletten. Målet var scenkonstverk med ett starkt och enhetligt konstnärligt uttryck, berättar Erik Mattsson.

Jean Börlin och Jolanda Figoni i Dårhuset, som var en fri vidareutveckling av Pär Lagerkvists enaktare Himlens hemlighet.

Liksom Ryska Baletten skulle Svenska Baletten vara kommersiellt gångbar.

– Deras föreställningar skulle locka publik, men de var också uttryck för ett konstnärligt sökande. Med skandalsuccéer som Dårhuset lyckades man både sälja biljetter och skapa något nytt inom danskonsten. Dansaren Carina Ari sa senare att Dårhuset var ”en sån succé som det visslade om”.

Arvet förvaltas i ett museum
Det fanns också mer personliga motiv bakom Svenska Baletten. Kompaniet var ett sätt att skapa en plattform åt Rolf de Marés partner, dansaren och koreografen Jean Börlin. Dansensemblen lades ner 1925 och när Jean Börlin dog 1930 bestämde sig Rolf de Maré och Hermine Jourde, Jeans nya mecenat, att göra något till minne av Jean.

1931 grundades Les Archives Internationales de la Danse, AID, i Paris till minne av Jean Börlin och Svenska Baletten. AID utvecklades till ett forskningscenter för dans, med arkiv, bibliotek och museum.

– Det var världens första institution av det slaget och AID hade en blomstrande verksamhet fram till andra världskriget, verksamheten haltade under krigsåren och efter kriget frågade sig Rolf vad han skulle göra med AID. Hans hälsa sviktade och han bestämde att han inte orkade ansvara för institutionen. Delar av samlingarna skänktes till Bibliothèque nationale de France och delar kom till Stockholm och blev grunden till Dansmuseet. Det var Rolf som är grundade museet, men det var tack vare Rolfs medarbetare Bengt Häger som det blev av, säger Erik Mattsson.

I Dansmuseets samlingar finns 450 kostym- och dekorskisser efter Svenska Baletten, av bland annat Léger, Dardel och Francis Picabia. På Dansmuseet finns även scenmodeller från Svenska Balettens uppsättningar och hela arkivet efter kompaniet, med fotografier, brev, räkenskaper etcetera.

100-årsjubileet
Nästa år är det 100 år sedan Svenska Baletten hade sin premiär i Paris. Det firas och uppmärksammas med en jubileumsutställning på Dansmuseet, arbetet är redan i full gång.

– Det är självklart för Dansmuseet att producera en jubileumsutställning och att göra en jubileumsbok, eftersom samlingarna efter Rolf de Maré, Jean Börlin och Svenska Baletten finns här, säger Erik Mattsson.

På något sätt är det en gränsöverskridande kärlekshistoria allt det här, gränsöverskridande i flera bemärkelser. Det handlar om att bryta mot konstnärliga såväl som sexuella normer. Och hur kultur rör sig över geografiska gränser, med ett svenskt danskompani som slår sig ner i Paris.”

– Erik Mattson

Det har skrivits flera böcker om Rolf de Maré och Svenska Baletten, till exempel av museets tidigare chefer Bengt Häger och Erik Näslund. Men det går ändå att hitta nya saker att berätta. I projektet med utställningen kommer berättelsen om Svenska Baletten göras tillgänglig och intresseväckande även för dem som kanske inte har ett specifikt intresse för dans.

– Vi kommer bland annat att lyfta kärleksberättelsen mellan Rolf de Maré och Jean Börlin. På sätt och vis är Svenska Baletten en kärlekshistoria. Det handlar ju om kärleken mellan människor, men också om kärleken till dans och konst.

– På något sätt är det en gränsöverskridande kärlekshistoria allt det här, gränsöverskridande i flera bemärkelser. Det handlar om att bryta mot konstnärliga såväl som sexuella normer. Och om hur kultur rör sig över geografiska gränser, med ett svenskt danskompani som slår sig ner i Paris.

På Dansmuseet Instagram bildas nu ett slags kollage med Svenska Balettens olika uppsättningar.

– Under 1920–1925 skapade Svenska Baletten ungefär 25 olika scenkonstverk. Vi tyckte då att det var en bra idé att berätta om de här uppsättningarna på Instagram med ett inlägg varje månad, berättar Erik.

Det första inlägget om Svenska Balettens uppsättningar postades den 25 oktober 2018, eftersom det var den 25 oktober 1920 som Svenska Baletten hade sin allmänna premiär. Fram tills att jubileumsutställningen öppnar den 25 oktober 2020 kan Dansmuseets följare fördjupa sig i Svenska Baletten.

Axel Witzansky i Leksakslådan.

– Det eklektiska och mångfacetterade i Svenska Balettens estetik kommer fram på Instagram, uppsättningarna skiljer sig från varandra och det blir som ett kalejdoskop. Vi tar också tillfället i akt och lyfter fram de mindre kända dansarna i Svenska Baletten, som Axel Witzansky i Leksakslådan och Jolanda Figoni i El Greco som så tragiskt dog 1924 på Sävsjö sanatorium på höjden av sin karriär.

Text: Linn Cederborg
Foto: Dansmuseets arkiv

Här kan du följa Dansmuseet på Instagram.

View this post on Instagram

Ångest och fasa, förbannelse och extas, storm, blixtar och förskräckta folksamlingar. Svenska Baletten sparade inte direkt på krutet i sin sceniska tolkning av El Grecos bildvärld. . Under 1910-talet hade El Greco (1541–1614) blivit något av en förgrundsgestalt inom samtidens konstströmningar, främst expressionismen och kubismen. Med Svenska Balettens tolkning, som fick bära El Grecos namn, tog sig den grekisk-spanske konstnären också in i scenkonstens värld. Jean Börlins poser är som hämtade från El Grecos målning Visión del Apocalipsis. Långsmala, nakna kroppar som sträcker sig mot skyn – expressivt var ordet! . Efter premiären i Paris i november 1920 hyllades baletten av en enig kritikerkår. I samband med en turné 1922 beskrev den svenske kritikern August Brunius uppsättningen som ”en fantasi över den spanske målarens visionära och exotiska konst, byggd på tavlornas figursamlingar, deras koloristiska stil och den djärva behandlingen av den nakna manskroppen”. . De mest framträdande rollerna i El Greco dansades av Jean Börlin, iklädd höftskynke och spretigt lösskägg, och av Jolanda Figoni, en av kompaniets unga stjärnor. I verkligheten skulle Figoni gå ett tragiskt öde till mötes. Hon avled två år senare, endast 20 år gammal, på Sävsjö sanatorium. Enligt dödsannonsen i Svenska Dagbladet hade hon befunnit sig på sanatoriet ”i hopp att söka återvinna den hälsa som överansträngningarna under de långa jäktande resorna med baletten berövat henne”. Man kan ju undra om kompaniets ledning uppfattade kritiken. Dödsannonsen lyfter avslutningsvis fram Figonis främsta insats: ”Hennes mest uppmärksammade parti var madonnan i balettens bästa program ’El Greco’, där hon till och med fick äran att i smickrande ordalag bli omnämnd av de stora Londonbladen.” . 25 oktober 2020, på hundraårsdagen av Svenska Balettens allmänna premiär, öppnar Dansmuseet en stor jubileumsutställning. Fram till dess kommer vi att publicera ett inlägg den 25:e varje månad, där vi berättar om någon av Svenska Balettens uppsättningar.

A post shared by Dansmuseet (@dansmuseet) on

15585

Du missar väl inget spännande?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Scroll to Top